“Inte så; vi gillar Europe och har gjort sen vi var små, men äras den som äras bör, eller hur?”

Jag fryser.

Rätt ordentligt faktiskt. Men det får jag stå ut med en stund till. mest på grund av att jag nu sitter i nytt rum i studion. Vi har gjort en ”abrovinsch” som farsan skulle ha sagt. Nu sitter jag på första våningen i vårt studiohus. Lösningen är temporär, men det passar ändå ganska bra för jag blev lite trött på min lilla skrubb jag satt i tidigare. Grejen är också att jag och Jakob har velat ha det på det här sättet under mer än ett år, och det är först nu som vi har möjlighet att jobba på det sättet vi vill. (Han och jag i olika rum med olika projekt och sporadisa pauser för kaffe och löst prat.) Så nu håller Lars (som har suttit här tidigare) på att flytta upp alla sina grejer och då står dörrarna på vid gavel. (Hence the cold feet..)

Vi får se hur våren blir för vår del. Vi börjar få in mer och mer kunder och mixjobben strömmar till på ett tillfredsställande sätt.
Själv har jag försatt mig i hårdmixning av trummor till nya bakgrunder som jag och Jakob har spelat in. Tanken är att jag skall premiärspela några av dem på Fars Hatt på fredag. Mixen för dagen är Rolling Stones ”Brown Sugar”. Det som brukar vara problemet med bakgrunder som andra spelar på är att de oftast är MIDI-producerade och då låter allting likadant. Mjukvarutrummor har ju i och för sig utvecklats en del sen Minidisc-spelaren uppfanns, men det blir ändå lätt ganska stelt.

Så nu sitter jag och jobbar med att få in rätt stuk på trummorna i alla låtar. Living on a prayer (Ja, jag vet, den är såååå 80, men det funkar..) har t.ex. det där klassiska 80-talssoundet med ett fläskigt reverb på virveln och pukorna är snudd på lika episka som Ian Hauglands under Europes glansdagar. Därför är det gott att mixa en stones-låt på Stones-vis. (Mycket överhäng och rumsmickar samt en extra knuff från micken på baskaggen. Mysigt värre..

(Att Haugland sen i senaste numret av ”Musikern” berättade om sitt trumsound på nya plattan i en öppenhjärtlig intervju, och bara glömde att nämna att det var Jakob som introducerade honom till No-name-virveln av koppar som han spelade in på, gör vi inte så stor sak av. Det var dessutom jag som lagade den när seja-mekanismen gav upp en stund. Inte så; vi gillar Europe och har gjort sen vi var små, men äras den som äras bör, eller hur?..)

Jag håller också på att jobba fram lite nya låtar till spelningen på Scandic den 31/3. I och med att det är liveinspelning så tänkte jag passa på att repa in lite nya låtar som folk inte har hört mig spela tidigare. Den som kommer dit får helt enkelt ett specialgig...

Och som en speciell hälsning till söta läsare i Santa Barbara, CA:

Miss You. Lets spend the night together, Wild horses could’t drag me away. Gimme shelter and Start me up, ‘cause it’s only rock ’n roll...

..(But I like it)

M

Kalla fötter